ssakarl

Enligt "lagen 2006:544 om kommuners och landsting åtgärder inför och vid extra ordinära händelser i fredstid och höjd beredskap" ska kommunen och landsting vara förbereda att kunna hantera krissituationer både under krig och fred.

Vid situationer som kan passa in i tidigare kategori krävs det att det finns en ledning som kan styra situationen. I handlingsplanen från Västerviks kommun står det att kommunstyrelsen och förvaltningschefer utgör den ledningsgrupp eller organisation som ska leda kommunen vid eventuella samhällsrubbningar, extra ordinära händelser med mera. Detta kräver att det finns en utsedd ledningsplats utrustad med den teknik och utrustning som detta skulle kräva (denna plats minns jag att man under högstadiet fick komma och göra studiebesök, platsen var placerad långt ner i ett berg och väl nere var det fullt med datorer och annan teknik). Kommunen styr de lokala verksamheterna och ledningsgruppen ska agera situationsanpassat, man vet ju inte vad det är för scenario som kan inträffa. Vilka resurser som man kommer att behöva. För att det nu ska fungera bra krävs det en plan för olika områden, ledningsplan, informationsplan, POSOM (plan för psykiskt och socialt omhändertagande). Det krävs en plan för alla olika risker inom olika nämnders ansvarsområden.

Enligt "Olyckor i siffror" är olika typer av skador en av den större orsaken till dödsfall i Sverige efter hjärt- och kärlsjukdomar och cancer sjukdomar med flera. Västerviks kommun vet om detta och lägger energi där dessa personskador inträffar. I rapporten "förusättningar för Västervik att bli en säker och trygg kommun" står det att kommunen vill förebygga att personskador inträffar i kommunen. Man lägger därför arbete på att göra trafiken, skolor, förskolor, fritidsanläggningar och bostäderna närområden så säkra som möjligt.


Hur vet man då att detta inte bara är ord på papper? Genom att se hur ständiga ombyggnationer i trafiken där fler rondeller och bevakade övergångsställen byggs. Vägarna förbättras och de senaste åren har E22 som är den väg som löper förbi Västervik har ett stort vägarbete ägts rum där vägen blivit bredare och nu 2.1 väg med vajerräcken hela vägen till angränsande kommuner och även längre. Inne i city blir det allt mer gågatorn i tanke att minska trafiken. På sommrarna när allt mer folk drar sig till Västerviks stängs flera gator av för att minimera risken för att någon ska bli påkörd. Nya förskolor byggs och detta är säkert för att antalet barn i kommunen stiger och man vill inte ha för många barn på ett dagis, säkerhets skäl. Beslut från högre höjder tas och nya byggnationer blir till och sedan ställs det krav på oss andra trafikanter, lärare eller vem som helst att ta sitt ansvar.

Att bygga nytt kostar pengar men i sin tur leder till arbete och i slut ändan besparingar inom hälsa och sjukvård för resultatet blir färre skadade.

På kommunens hemsida har man gått ut med en förfrågan att frivilliga personer ska gå "natt vandring" detta för att skapa en trygghet på stan även kvälls- och nattetid. Det är även snart festival i kommunen och man vill även vid detta arrangemang få in privata personer som frivilligt vill gå runt på stan för att försöka förebygga eventuella skador och även bråk. Dessa personer ska ha viss jacka på sig så att det är synligt att de är där för att skapa lugn och trygghet. Det finns mängder med exempel på hur kommunen vill skapa säkerhet och trygghet i kommunen.

Tvärsektoriellt arbete

Det som hela denna blogg har handlat om är en kommuns arbete för att få den så säker som möjligt och att man ska undvika olyckor genom systematiskt säkerhetsarbete. Man ska kontinuerligt arbeta med att förbättra säkerheten inom kommunen för att få den så attraktiv och att personerna som bor i kommunen ska känna sig så trygga som möjligt.

 

Ett bra avslut är att bygga på detta genom att ytterligare förklara hur kommunen ska nå upp till sina mål och visioner.

 

WHO – World Health Organization har satt upp mål och kriterier som en kommun ska uppnå för att bli certifierade och det är detta certifikat som många kommuner valt att sträva efter som en bekräftelse på att deras kommun är trygg och säker. Dessa kriterier kallas för ”A safety community” eller ”säker och trygg kommun” och grundar sig på att kommunen ska leva upp till och bli godkända inom sex redan fastställda internationella indikationer.

 

Exempel på hur kraven som kommunen ska leva upp till ser ut:

 

·         Det ska finnas en tvärsektoriell grupp som arbetar med skadeprevention.

·         Det lokala samhällets nätverk ska vara involverade i det förebyggande arbetet.

·         Det ska finnas ett skadeförebyggande program som omfattar i alla åldrar, miljöer och situationer.

·         Programmet ska särskilt betona omsorg om högriskgrupper och högriskmiljöer.

·         Programmet ska syfta till rättvisa för utsatta grupper.

·         Det lokala samhället ska dokumentera skadornas frekvens och orsaksmönster.

(Förutsättningar för Västervik att bli en säker och trygg kommun, T. Sjöholm, räddningstjänsten i Västervik, december 2007)

 

Utifrån dessa krav med flera arbetar Västerviks kommun för att bli certifierade säker och trygg kommun. För att detta ska gå vägen krävs det ett samarbete mellan alla organisationer i kommunen kommunikation och att det förs statistik. Detta kommer bidra till en struktur för samarbetet mellan olika parter i kommunen. De problem och brister som finns inom kommunen och de skador som uppkommer är viktigt att alla tar del av och att alla känner sitt eget ansvar.

 

Hur arbetar kommunen för att klara av dessa mål från WHO?

 

I kommunen är det infrastruktur. Det betyder att varje enskild individ i kommunen ska kunna nå fram till de politikerna som sitter vid makten i kommunen med åsikter och förslag. Man lägger mycket vikt på att invånarna ska vara deltagande och samarbeta tillsammans med en tvärsektoriell grupp som är utsedd till att leda säkerhetsarbetet i kommunen. I denna grupp finns det personer från olika verksamheter som politiker, tjänstemen, personer från hälso- och sjukvård samt frivilliga organisationer.

Exempel på grupper och nätverk som mer eller mindre är med och arbetar tvärsektoriellt är:

Folkhälsorådet, styrgruppen för barn och ungdom, olycks- och brottsförebyggande rådet, trafiksäkerhetsgruppen, risk och säkerhetsgruppen, krisledningsgruppen, Posom gruppen, lokalverket - kvinnojouren, tjejjouren med flera.

 

Genom detta sätt lyckas kommunen få ett samarbete mellan en mängd grupper i kommunen och de arbetar tillsammans mot samma mål. Jag tycker det är ett bra sätt, man förstår vikten av samarbete och det är inte de högt uppsatta politikerna som vet hur samhället fungerar eller vilka olika risker som finns. Genom detta arbetssätt får man med personer från olika håll och tillsammans diksuterar man och arbetar systematiskt. Det är kul att se och få inblick i hur stort detta arbete är, att i princip alla verksamheter, framförallt de som har människor i fokus, är med i ett nätverk där alla jobbar med säkerheten. Jag tycker också att det är bra att Västerviks kommun arbetar utifrån WHO's krav för en säker och trygg kommun vilket gör att man kan få bekräftelse inte bara i form av mindre olyckor i kommunen men också utifrån utvärdering av denna stora organisation. Då har man ytterligare ett mål och får man detta certifikat kan man visa upp det för allmänheten och där är beviset för invånarna att de kan känna sig trygga i denna kommun.

 

 

 

 

 

 

Enligt Plan- och bygglagen (1987:10) 1 kap. ska varje kommun ha en översiktsplan som ska ge vägledning gällande beslut om användning av mark- och vattenområden i kommunen. Den ska innehålla detaljer om hur den byggda miljön ska vidare utvecklas samt bevaras.

 

I samma lag 1 kap 3 § står det som detaljplaner. Detaljplaner är till för hur regleringen av begränsad mark inom kommunen ska användas och bebyggas, till hjälp kan man använda sig av fastighetsplaner. För de områden som inte styrs av detaljplaner styrs via områdesbestämmelser och tillsammans hjälps de åt att utforma denna översiktsplan över kommunen.

 

Läser man vidare i 4 kap beskrivs de olika formerna av nybebyggelse eller rivning samt moment som bidrar till någon förändring i skog och terräng som exempelvis trädfällning eller schaktning.

 

Hur ser översiktsplanen i Västerviks kommun ut?

 

Översiktplanen i Västerviks kommun är till för att kommunen ska vara handlingsberedda när kommuninvånare kommer med frågor angående utveckling i glesbygden, jord- och skogsbrukets framtid, företagsetableringar, kommunikationer, miljö- och kulturfrågor, stadsförnyelse samt turism och fritid. Själva syftet med översiktsplanen är helt enkelt att visa hur det allmänna intresset för markanvändning och bebyggelse inom hela kommunen ska beaktas. Den är till som en handledning vid beslut om användningen av mark- och vattenområden samt bebyggelse.

Översiktsplanen är precis som allt annat man skrivit om systematiskt arbete. Man måste arbeta kontinuerligt med framidens planeringsfrågor och gå in på fördjupade, geografiskt eller tematiskt begränsade, översiktplaner. Dessa fördjupande planer kan sedan användas som komplement till den rätta översiktsplanen.

 

I denna plan kan man läsa om flera attraktiva områden i kommunen där nya vägar och bostäder planeras. Hur kan det komma att bli om några åt och vad kan man idag göra för att förbereda sig är exempel på hur man i jobbar.

 

Eftersom att kommunen bär det tunga ansvaret gällande den lokala miljön, vidare utveckling av intressen som bebyggelse, skyddande av skog och natur vilket kräver hjälp i form av handledning och olika beslutsfattande. Själva tanken med en översiktsplan är god och skulle personer få riva och bygga som de ville skulle samhället se helt annorlunda ut. Det är inte enbart för vad som ser attraktivt och inte ut utan också är besluten grundade på säkerheten inom kommunen. Allt arbete med handlingsplan, översiktsplan med flera jobbar åt samma håll med samma mål och det får man förståelse för nu. Man kan tycka att vissa saker som t.ex. att man ska ha tillåtelse för att bygga ett staket på sin egen tomt kan verka larvigt med man har ju en tanke med det också, man måste dra gränsen någonstans.

Detaljplanerna och områdesbestämmelser är mer till för områden som tillexempel ett kvarter. Detaljplanen går ut på att vara mer detaljerad än en översiktplan. Man gör avvägningar mellan olika intressen och tar ställning till hur området ska utvecklas, exempelvis som det staketet jag nämnde innan. En detaljplan krävs vid utbyggnad av nya områden samt förändringar vid markanvändning av en fastighet eller ett område.

 

För att ett förslag om någon typ av förändring i områden gällande mark eller bebyggelse behöver förslaget gå igenom en längre process. Denna process kan ta upp emot 1 år. Här är en förenklad bild på hur planprocessen går till i Västervik:

 

Det är mycket styr för små som stora idéer. Som inte nämnts är att vid enklare förändringar inom detaljplanen kan man genomgå en kortare planprocess, denna process är både billigare och tiden förkortas med ett par månader. Det finns ju en tanke bakom allt detta och den borde väll vara att inget förhastat får ske, allt som ska göras nytt eller förändras måste godkännas innan. Att de arbetar systematiskt med översiktplanen är bra, detta borde bidra till att väntan på svar på frågor om ny bebyggelse eller liknande förkortas och man strävar efter att vara väl förberedd. Det är ju viktigt att inget arbete stannar upp för då minskar kommunens chanser till att nå upp till sitt mål som står i handlingsplanen.