ssakarl

Enligt "lagen 2006:544 om kommuners och landsting åtgärder inför och vid extra ordinära händelser i fredstid och höjd beredskap" ska kommunen och landsting vara förbereda att kunna hantera krissituationer både under krig och fred.

Vid situationer som kan passa in i tidigare kategori krävs det att det finns en ledning som kan styra situationen. I handlingsplanen från Västerviks kommun står det att kommunstyrelsen och förvaltningschefer utgör den ledningsgrupp eller organisation som ska leda kommunen vid eventuella samhällsrubbningar, extra ordinära händelser med mera. Detta kräver att det finns en utsedd ledningsplats utrustad med den teknik och utrustning som detta skulle kräva (denna plats minns jag att man under högstadiet fick komma och göra studiebesök, platsen var placerad långt ner i ett berg och väl nere var det fullt med datorer och annan teknik). Kommunen styr de lokala verksamheterna och ledningsgruppen ska agera situationsanpassat, man vet ju inte vad det är för scenario som kan inträffa. Vilka resurser som man kommer att behöva. För att det nu ska fungera bra krävs det en plan för olika områden, ledningsplan, informationsplan, POSOM (plan för psykiskt och socialt omhändertagande). Det krävs en plan för alla olika risker inom olika nämnders ansvarsområden.

Enligt "Olyckor i siffror" är olika typer av skador en av den större orsaken till dödsfall i Sverige efter hjärt- och kärlsjukdomar och cancer sjukdomar med flera. Västerviks kommun vet om detta och lägger energi där dessa personskador inträffar. I rapporten "förusättningar för Västervik att bli en säker och trygg kommun" står det att kommunen vill förebygga att personskador inträffar i kommunen. Man lägger därför arbete på att göra trafiken, skolor, förskolor, fritidsanläggningar och bostäderna närområden så säkra som möjligt.


Hur vet man då att detta inte bara är ord på papper? Genom att se hur ständiga ombyggnationer i trafiken där fler rondeller och bevakade övergångsställen byggs. Vägarna förbättras och de senaste åren har E22 som är den väg som löper förbi Västervik har ett stort vägarbete ägts rum där vägen blivit bredare och nu 2.1 väg med vajerräcken hela vägen till angränsande kommuner och även längre. Inne i city blir det allt mer gågatorn i tanke att minska trafiken. På sommrarna när allt mer folk drar sig till Västerviks stängs flera gator av för att minimera risken för att någon ska bli påkörd. Nya förskolor byggs och detta är säkert för att antalet barn i kommunen stiger och man vill inte ha för många barn på ett dagis, säkerhets skäl. Beslut från högre höjder tas och nya byggnationer blir till och sedan ställs det krav på oss andra trafikanter, lärare eller vem som helst att ta sitt ansvar.

Att bygga nytt kostar pengar men i sin tur leder till arbete och i slut ändan besparingar inom hälsa och sjukvård för resultatet blir färre skadade.

På kommunens hemsida har man gått ut med en förfrågan att frivilliga personer ska gå "natt vandring" detta för att skapa en trygghet på stan även kvälls- och nattetid. Det är även snart festival i kommunen och man vill även vid detta arrangemang få in privata personer som frivilligt vill gå runt på stan för att försöka förebygga eventuella skador och även bråk. Dessa personer ska ha viss jacka på sig så att det är synligt att de är där för att skapa lugn och trygghet. Det finns mängder med exempel på hur kommunen vill skapa säkerhet och trygghet i kommunen.

Tvärsektoriellt arbete

Det som hela denna blogg har handlat om är en kommuns arbete för att få den så säker som möjligt och att man ska undvika olyckor genom systematiskt säkerhetsarbete. Man ska kontinuerligt arbeta med att förbättra säkerheten inom kommunen för att få den så attraktiv och att personerna som bor i kommunen ska känna sig så trygga som möjligt.

 

Ett bra avslut är att bygga på detta genom att ytterligare förklara hur kommunen ska nå upp till sina mål och visioner.

 

WHO – World Health Organization har satt upp mål och kriterier som en kommun ska uppnå för att bli certifierade och det är detta certifikat som många kommuner valt att sträva efter som en bekräftelse på att deras kommun är trygg och säker. Dessa kriterier kallas för ”A safety community” eller ”säker och trygg kommun” och grundar sig på att kommunen ska leva upp till och bli godkända inom sex redan fastställda internationella indikationer.

 

Exempel på hur kraven som kommunen ska leva upp till ser ut:

 

·         Det ska finnas en tvärsektoriell grupp som arbetar med skadeprevention.

·         Det lokala samhällets nätverk ska vara involverade i det förebyggande arbetet.

·         Det ska finnas ett skadeförebyggande program som omfattar i alla åldrar, miljöer och situationer.

·         Programmet ska särskilt betona omsorg om högriskgrupper och högriskmiljöer.

·         Programmet ska syfta till rättvisa för utsatta grupper.

·         Det lokala samhället ska dokumentera skadornas frekvens och orsaksmönster.

(Förutsättningar för Västervik att bli en säker och trygg kommun, T. Sjöholm, räddningstjänsten i Västervik, december 2007)

 

Utifrån dessa krav med flera arbetar Västerviks kommun för att bli certifierade säker och trygg kommun. För att detta ska gå vägen krävs det ett samarbete mellan alla organisationer i kommunen kommunikation och att det förs statistik. Detta kommer bidra till en struktur för samarbetet mellan olika parter i kommunen. De problem och brister som finns inom kommunen och de skador som uppkommer är viktigt att alla tar del av och att alla känner sitt eget ansvar.

 

Hur arbetar kommunen för att klara av dessa mål från WHO?

 

I kommunen är det infrastruktur. Det betyder att varje enskild individ i kommunen ska kunna nå fram till de politikerna som sitter vid makten i kommunen med åsikter och förslag. Man lägger mycket vikt på att invånarna ska vara deltagande och samarbeta tillsammans med en tvärsektoriell grupp som är utsedd till att leda säkerhetsarbetet i kommunen. I denna grupp finns det personer från olika verksamheter som politiker, tjänstemen, personer från hälso- och sjukvård samt frivilliga organisationer.

Exempel på grupper och nätverk som mer eller mindre är med och arbetar tvärsektoriellt är:

Folkhälsorådet, styrgruppen för barn och ungdom, olycks- och brottsförebyggande rådet, trafiksäkerhetsgruppen, risk och säkerhetsgruppen, krisledningsgruppen, Posom gruppen, lokalverket - kvinnojouren, tjejjouren med flera.

 

Genom detta sätt lyckas kommunen få ett samarbete mellan en mängd grupper i kommunen och de arbetar tillsammans mot samma mål. Jag tycker det är ett bra sätt, man förstår vikten av samarbete och det är inte de högt uppsatta politikerna som vet hur samhället fungerar eller vilka olika risker som finns. Genom detta arbetssätt får man med personer från olika håll och tillsammans diksuterar man och arbetar systematiskt. Det är kul att se och få inblick i hur stort detta arbete är, att i princip alla verksamheter, framförallt de som har människor i fokus, är med i ett nätverk där alla jobbar med säkerheten. Jag tycker också att det är bra att Västerviks kommun arbetar utifrån WHO's krav för en säker och trygg kommun vilket gör att man kan få bekräftelse inte bara i form av mindre olyckor i kommunen men också utifrån utvärdering av denna stora organisation. Då har man ytterligare ett mål och får man detta certifikat kan man visa upp det för allmänheten och där är beviset för invånarna att de kan känna sig trygga i denna kommun.

 

 

 

 

 

 

Enligt Plan- och bygglagen (1987:10) 1 kap. ska varje kommun ha en översiktsplan som ska ge vägledning gällande beslut om användning av mark- och vattenområden i kommunen. Den ska innehålla detaljer om hur den byggda miljön ska vidare utvecklas samt bevaras.

 

I samma lag 1 kap 3 § står det som detaljplaner. Detaljplaner är till för hur regleringen av begränsad mark inom kommunen ska användas och bebyggas, till hjälp kan man använda sig av fastighetsplaner. För de områden som inte styrs av detaljplaner styrs via områdesbestämmelser och tillsammans hjälps de åt att utforma denna översiktsplan över kommunen.

 

Läser man vidare i 4 kap beskrivs de olika formerna av nybebyggelse eller rivning samt moment som bidrar till någon förändring i skog och terräng som exempelvis trädfällning eller schaktning.

 

Hur ser översiktsplanen i Västerviks kommun ut?

 

Översiktplanen i Västerviks kommun är till för att kommunen ska vara handlingsberedda när kommuninvånare kommer med frågor angående utveckling i glesbygden, jord- och skogsbrukets framtid, företagsetableringar, kommunikationer, miljö- och kulturfrågor, stadsförnyelse samt turism och fritid. Själva syftet med översiktsplanen är helt enkelt att visa hur det allmänna intresset för markanvändning och bebyggelse inom hela kommunen ska beaktas. Den är till som en handledning vid beslut om användningen av mark- och vattenområden samt bebyggelse.

Översiktsplanen är precis som allt annat man skrivit om systematiskt arbete. Man måste arbeta kontinuerligt med framidens planeringsfrågor och gå in på fördjupade, geografiskt eller tematiskt begränsade, översiktplaner. Dessa fördjupande planer kan sedan användas som komplement till den rätta översiktsplanen.

 

I denna plan kan man läsa om flera attraktiva områden i kommunen där nya vägar och bostäder planeras. Hur kan det komma att bli om några åt och vad kan man idag göra för att förbereda sig är exempel på hur man i jobbar.

 

Eftersom att kommunen bär det tunga ansvaret gällande den lokala miljön, vidare utveckling av intressen som bebyggelse, skyddande av skog och natur vilket kräver hjälp i form av handledning och olika beslutsfattande. Själva tanken med en översiktsplan är god och skulle personer få riva och bygga som de ville skulle samhället se helt annorlunda ut. Det är inte enbart för vad som ser attraktivt och inte ut utan också är besluten grundade på säkerheten inom kommunen. Allt arbete med handlingsplan, översiktsplan med flera jobbar åt samma håll med samma mål och det får man förståelse för nu. Man kan tycka att vissa saker som t.ex. att man ska ha tillåtelse för att bygga ett staket på sin egen tomt kan verka larvigt med man har ju en tanke med det också, man måste dra gränsen någonstans.

Detaljplanerna och områdesbestämmelser är mer till för områden som tillexempel ett kvarter. Detaljplanen går ut på att vara mer detaljerad än en översiktplan. Man gör avvägningar mellan olika intressen och tar ställning till hur området ska utvecklas, exempelvis som det staketet jag nämnde innan. En detaljplan krävs vid utbyggnad av nya områden samt förändringar vid markanvändning av en fastighet eller ett område.

 

För att ett förslag om någon typ av förändring i områden gällande mark eller bebyggelse behöver förslaget gå igenom en längre process. Denna process kan ta upp emot 1 år. Här är en förenklad bild på hur planprocessen går till i Västervik:

 

Det är mycket styr för små som stora idéer. Som inte nämnts är att vid enklare förändringar inom detaljplanen kan man genomgå en kortare planprocess, denna process är både billigare och tiden förkortas med ett par månader. Det finns ju en tanke bakom allt detta och den borde väll vara att inget förhastat får ske, allt som ska göras nytt eller förändras måste godkännas innan. Att de arbetar systematiskt med översiktplanen är bra, detta borde bidra till att väntan på svar på frågor om ny bebyggelse eller liknande förkortas och man strävar efter att vara väl förberedd. Det är ju viktigt att inget arbete stannar upp för då minskar kommunens chanser till att nå upp till sitt mål som står i handlingsplanen.

 

Precis som LSO säger har Västerviks kommun ett handlinsprogram. Detta program är till för att kommunen ska vara väl förberedd för olika händelser som kan inträffa. De risker och scenario som kan inträffa i kommunen ska ses över och en plan för varje situation ska finnas.

 

En självklarhet att ett sådant program ska finnas. Eftersom att riskbilderna i kommunerna ser olika ut och dess förutsättningar också är olika är det optimalt att varje kommun ser över sin egen riskbild och utför en plan för olika katastrofer och olyckor som kan tänkas inträffa.

 

Vad tar detta handlingsprogram för Västerviks kommun upp för riskbild?

 

I handlinsprogrammet för Västerviks kommun står det att de kända riskerna ska i möjligaste mån minskas och helst undanröjas. De kända riskerna som tas upp är:

·         Samhällsstörningar: Sådant som stör vardagen, exempelvis strömavbrott eller störningar i drickvattenförsörjningen.

·         Bränder: Framförallt i olika typer av byggnader som vårdanläggningar, sjukhus och industrier

·         Andra olyckor: Här kommer olyckor som trafikolyckor, tågolyckor och fartygsolyckor. Även utsläpp av farliga ämnen som oljeutsläpp eller andra kemikalieolyckor.

·         Akuta sjukdomstillstånd: Någon blir akut sjuk och det finns för tillfället ingen ambulans i kommunen, hur gör man?

Situationer som dessa medför rubbningar i kommunen och måste finnas en plan för hur man ska agera.

 

I själva handlingsplanen kan man inte läsa specifikt om alla olika typer av situationer som kan uppstå som är i behov av räddningstjänst utan mest översiktligt. Bra tycker jag, det viktiga är att det finns en plan.

Västerviks kommuns mål med detta handlinsprogram lyder:

”Kommunen ska fortlöpande minska riskerna för skador och olyckor på ett sätt som bidrar till en förbättrad samhällsekonomi och gör kommunen attraktivare. Detta ska särskilt gälla:

·         Människor

·         Miljö

·         Samhällsviktiga funktioner

·         Oersättlig egendom t.ex. kulturmiljöer

·         Kommunens egendom

·         Företag viktiga för utveckling av kommunen

Kommunen ska också upprätthålla en god förmåga att hantera olyckor, störningar, kriser och höjd beredskap.”

Genom att minska störningar i kommunen i form av olika typer av olyckor sparar kommunen pengar vilket i sin tur resulterar i en mer attraktiv kommun där folk kan bo och känna sig säker. Jag tycker det primära målet borde vara det som står sist ” Kommunen ska också upprätthålla en god förmåga att hantera olyckor, störningar, kriser och höjd beredskap” och att till följd av det får kommunen en stigande ekonomi. Att folk ska känna sig säkra tycker jag är första prioritering.

 

För att kommunen ska nå upp till sitt mål med handlinsplanen har de delat upp den i fyra olika delar nämligen; Förebyggande verksamhet, räddningstjänst enligt LSO, Beredskap för extraordinära händelser och säkerhet i Västerviks kommun. Dessa olika delar är meningen att man ska arbeta systematiskt hela tiden, alltså att det kontinuerligt ska ske förbättringar inom alla områden. Genom undersökningar, utbildning och föra olika typer av olycksstatistik ska man kunna se resultat.

 

Förebyggande verksamhet

Denna verksamhet arbetar som titeln säger med förebyggande arbete. Deras syfte och mål är enkelt, att öka tryggheten och livsmiljön i kommunen genom minskade inträffade olyckor. Genom att ha statistik på antal bränder i byggnader, antal omkomna personer, antalet fungerande brandvarnare och mycket mer från tidigare år ska man kunna se positivt resultat hela tiden. Genom detta resultal får kommunen det bekräftat för sig att de kommer närmare sitt mål. Denna förebyggande verksamhet har sitt område inom framförallt brand. Det handlar om systematiskt brandskyddsarbete samt att det ska finnas skiftliga redogörelser för brandskydd för objekt utifrån räddningsverkets allmänbna råd.

 

När jag i tidigare inlägg beskrev olika roller inom kommunen skrev jag om denna verksamhet samt de tre andra och efter att studera handlingsprogrammet för Västerviks kommun förstår jag nu varför dessa verksamheterna finns och att det är utifrån handlingsprogrammet som de olika verksamheterna har fått sitt ansvarsområde. Detta handlingsprogram binder alltså ihopp allt systematiskt arbete inom brand och säkerhet i kommunen.

 

Räddningstjänst

Handlingsplanen tar upp olika olyckor och scebario som kan inträffa i kommunen och att det finns verksamheter som hela tiden arbetar med att förhindra att dessa inträffar. I handlingsplanen står det också att om olyckor i kommunen uppstår ska det finnas en typ av beredskapsstyrka som inom viss tid ska vara på plats och börja en insatts. Räddningstjänsten ska med tanke på hur vår kommun är belägen även ha en insatsplan för olyckor längs kusten. Fartygsolyckor och oljeutsläpp är två exempel.

I handlingsplanen står det om prestationsmål, hur väl föreberedda är räddningstjänsten och hur är deras personal? Det ska finnas viss personal- och kompetensplan, plan för olyckor i större mer komplecerade objekt och att räddningstjänsten ska samverka med förvaltningar, kommuner, organisationer och och företag för att få bästa resultat vid eventuell olycka med mera.

 

Utöver dessa två verksamheter ska kommunen alltså även ha en beredskap för om extraordinära händelser skulle inträffa. Vilka extraordinära händelser kan inträffa och hur ska kommunen gå till väga om dem inträffar? I handlingsplanen finns det en plan för tillvägagångssätt och hur organisationen blir uppdelad.

 

Säkerhet i Västerviks kommun är den sista verksamheten. Målet är att denna kommun ska vara den allra säkraste och att alla människor som bor här ska känna sig trygg. Kommunen ska vara attraktiv och det ska inte vara några olyckor i kommunen. Många verksamheter arbetar systematiskt för att få kommunen att leva upp till dessa mål men det är många saker som ännu inte tagits upp men som nämns i handlinsplanen. Exempelvis trafiken, den ska vara säker och även för cyklister och gångare. Det finns även mindre verksamheter som sitter och analyserar resultat som sker i kommunen för att se att det blir ett resultat. Olika skaderapporteringar som sker i kommunen går via denna verksamhet som går igenom vad som skett och jobbar med alternativ för att det ej ska kunna ske igen.

 

Som jag nämnde tidigare utgår allt arbete i kommun utifrån denna handlingsplan. De verskamheter som har sina specifika områden har fått dem utifrån behovet som står i denna plan. Jag har gått igenom hela handlingsplanen och jag tycker fyller ut allt som har med säkerheten att göra i kommunen. Den tar även upp samarbetets vikt mellan olika organisationer och kommuner med mera. Målen är tydliga men jag skulle gärna se mer specifika olyckor som man jobbar extra med, vilka extraordinära händelser löper störst risk att inträffa osv. Utöver det har jag tänkt att jämföra lite mål mellan andra kommuner, exempelvis ska 80% av invånarna i västerviks kommun kunna få hjälp av räddningstjänst inom 10 minuter och 95% ska få hjälp inom 20 minuter, hur ser det ut i andra kommuner? En bra plan, viktigt att man går igenom denna för att förstå det systematiska arbetet som bedrivs i kommunen.

 

~

God dag! Då ska vi se, på dagens agenda står det förebyggande verksamhet

 

Den förebyggande verksamheten i Västerviks kommun består av en stf räddningschef och en brandingenjör.

 

(Verksamhetsberättelse)

 

Syftet med denna verksamhet är att man ska handla innan en brand eller någon miljörelaterad olycka inträffar.

 

Hur gör man då detta?

 

JO!

 

Det som ligger till grund för hur man arbetar inom denna verksamhet är framförallt LSO –Lagen om skydd mot olyckor och även LBE – Lagen om brandfarliga och explosiva varor.

 

Genom att granska det som står i LSO om kommuners skyldigheter får man en bra bild över vilka uppgifter de har.

 

Några exempel:

 

Lag 2003:778 om skydd mot olyckor

3 Kap

1 § För att skydda människors liv och hälsa samt egendom och miljön skall kommunen se till att åtgärder vidtas för att förebygga bränder och skador till följd av bränder samt, utan att andras ansvar inskränks, verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder.

(LSO)

 

3 § En kommun skall ha ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet skall också anges hur kommunens förebyggande verksamhet är ordnad och hur den planeras.

(LSO)

 

Alltså ska kommunen ansvara för att åtgärder vidtas för att förebygga bränder med mera. Detta gör Västerviks kommun genom denna Förebyggande verksamhet från räddningstjänsten. Den handlingsplan som nämns i 3 § tänkte ja gå in detaljerat på vid senare tillfälle, jag håller mig till övergripande fakta nu.

 

Genom att göra kontinuerliga tillsyner på verksamheter som olika samlingslokaler, industrier, vårdanläggningar och skolor kontrollerar räddningstjänsten så att man på dessa platser kan vistas säkert. Dessa tillsyner går också ut på att hjälpa verksamheter med deras systematiska brandskyddsarbete.

 

2 Kap

3 § Ägare av byggnader eller andra anläggningar, där det med hänsyn till risken för brand eller konsekvenserna av brand bör ställas särskilda krav på en kontroll av brandskyddet, skall i skriftlig form lämna en redogörelse för brandskyddet. En nyttjanderättshavare skall ge ägaren de uppgifter som behövs för att denne skall kunna fullgöra sin skyldighet.

(LSO)

 

Det som står i paragrafen ovan är också exempel på det förebyggande arbetet som utförs i kommunen. Varje verksamhet där det finns risk för brand och att konsekvenserna vid brand kan drabba människor, egendom eller miljö ska lämna in en skriftlig redogörelse över brandskyddet på verksamheten. I Västerviks kommun finns det 265 olika objekt som ska lämna in en redogörelse.

 

(Verksamhetsberättelse, förebyggande s.6)

 

Denna förebyggande verksamhet har utöver brand och miljörelaterade olyckor och blivit ansvarig för samordningen gällande andra olycksfall i kommunen. Man arbetar alltså också med fallolyckor hos äldre, brottsförebyggande arbete, internt skydd av kommunens verksamheter och fastigheter samt civilt försvar.

 

(Västerviks kommun)

 

För att ytterligare minska risker för eventuell brand krävs det att rengöring sker i form av sotning av eldstäder och tillhörande rökkanaler. I LSO 3 kap 4 § står det: ”En kommun skall i brandförebyggande syfte ansvara för att rengöring (sotning) sker av fasta förbränningsanordningar, som inte är inrättade för eldning uteslutande med gas, och därtill hörande rökkanaler. Detsamma skall gälla imkanaler i restauranger, storkök och därmed jämförbara utrymmen.”

Detta uppfyller man genom att erbjuda enskilda att själva ansvara för sotningen samt att man med hjälp av skorstensfejarmästare också utföra brandskyddskontroller för att finna eventuella brister som ansvarig (ägare) måste åtgärda. Man har delat in kommunen i olika sotningsdistrikt där de ansvarar för rengöring av alla eldstäder inom sitt distrikt.

 

(Verksamhetsberättelse, förebyggande s.6)

 

För att verksamheter i kommunen ska få nyttja exempelvis explosiva varor, alkohol eller ha

offentliga tillställningar krävs det ett godkännande från kommunstyrelsen. Den som önskar en tillåtelse skickar en remiss till räddningstjänstens förebyggande verksamhet. Dessa remisser besvaras sedan på andra håll som exempelvis polismyndigheten gällande offentliga tillställningar, kommunstyrelsen får svara på remisser angående planärenden och miljö- och byggnadskontoret får besvara remisser om alkohol med mera. Detta var bara ett kort exempel på att det inte bara är denna förebyggande verksamhet själv som gör alla ärenden inom detta område utan det krävs samarbete mellan andra nämnder också.

 

(Verksamhetsberättelse, förebyggande s.6)

 

Det finns över 20.000 personer i centrala Västervik och för att hålla nere antalet olyckor krävs det att allmänheten får ta del av information angående brandskydd och förebyggande åtgärder.

 

3 Kap

2 § En kommun skall genom rådgivning, information och på annat sätt underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag.

 

Detta gör man genom att ge råd om hur olika lagar och förordningar kan tolkas om det är någon verksamhet eller privat person behöver hjälp. De vanligaste frågorna i Västerviks kommun handlar om brandskyddsfrågor och frågor i samband med om- eller nybyggnationer.

Man går även ut med information via radio, internet, broschyrer eller vid olika evenemang. Utöver detta håller även räddningstjänsten i olika seminarier och utbildningar inom förebyggande åtgärder vid brand eller hantering vid en eventuell brand.

 Källor:

Verksamhetsberättelse, 2009, Räddningstjänsten, Västerviks kommun

Lag 2003:778 om skydd mot olyckor

Västerviks kommun, http://www.vastervik.se/templates/VVKommun_Page.aspx?id=2064



Hur som helst. Jag tycker att utifrån att ha läst den verksamhetsberättelse för västerviks räddningstjänst samt information som står på västerviks kommuns hemsida får jag intrycket att de noggrant följer regler och föreskifter om hur man ska jobba förebyggande i en kommun. Det som tillhör förebyggande arbete är den kommunala handlingsplanen.

Nu får det räcka! Blir att imorgon försöka beskriva Västerviks kommuns handlingsplan, spännande!

Använd hjälm när du cyklar.

Nu tänkte jag det är dags att gå in på hur säkerhetsarbetet i kommunen är organiserat och hur det fungerar.

 

Som jag nämnde i tidigare inlägg är det kommunstyrelsen som ska ansvara genom att styra och samordna olika verksamheter i kommunen. En av dessa verksamheter är räddningstjänsten.

 

Uppdraget som räddningstjänsten har fått är klart och tydligt; ”Rädda människor, egendom eller miljö. Minska sannolikheten för att bränder och andra olyckor inträffar samt minska konsekvenserna av de bränder och olyckor som inträffar” – Västerviks kommun, räddningstjänst.

 

För att nå upp till dessa krav har räddningstjänsten delat in området i tre stycken större verksamheter:

• En verksamhet där all den operativa verksamheten är samlad. Alltså själva ”brandkåren” som är ute och gör det dagliga arbetet som att släcka bränder med mera. Ett ständigt pågående arbete.
• En förebyggande verksamhet som arbetar med förebyggande arbete. De är precis som namnet säger, de arbetar med att hindra så att olyckor inte hinner ske och om de sker ska man klara av den situationen på bästa sätt.
• Sist men inte minst har vi Skydd mot säkerhet. Denna verksamhet arbetar med säkerheten inom kommunen. Till detta område tillhör även krisförberedelser och samverkan inom olika säkerhetsförebyggande åtgärder.

 

Dessa är de tre områden som arbetar med det systematiska säkerhetsarbetet i Västerviks kommun.

 

Kommunstyrelsen

↓

Jag tänkte som första inlägg att det kunde vara smart att kort gå igenom lite information om själva kommunen.

Det är så att Västerviks kommun hittar vi i norra Kalmar län, kommunen är belägen i nordöstra delen av Småland och består av flera tätorter. Västervik har ett invånarantal på cirka 21.000 och i hela kommunen finns det cirka 36.000 invånare vilket gör Västervik till centrum.

 Jag lägger in lite om organisationen här också!

Vi börjar med det högsta hönset och jobbar oss nedåt:

• Kommunfullmäktige:   Man kan säga att största uppgiften är att  besluta om hur det i ska vara i kommunen. Dessa beslut är övergripande om mål, ramar och riktlinjer för den kommunala verksamheten. Här beslutas inom vilka uppgifter och verksamhetsområden olika nämnder ska ha. Den kommunfullmäktige i Västerviks kommun består av 57 ledamöter uppdelade i olika partier. De dominerade är Socialdemokraterna och Moderaterna som båda har 21 ledmöter.
• Demokratiberedning: I Västerviks kommun finns en demokratiberedning. Uppgifterna är flera bland annat att försöka utveckla formerna för olika möten. De studerar olika möjligheter som tillexempel e-demokrati och 24-timmarsmyndighet. De jobbar även med att försöka förbättra människornas möjlighet till information och inflytande utifrån ett jämtställdhets- och integrationsperspektiv. I stort jobbar denna demokratiberedning till att förbättra arbete för fullmäktige och olika nämnder, försöka få en bättre arbetsform.
• Kommunstyrelsen: Denna styrelse har två stycken utskott; arbetsutskott och folkhälsa och samhällsskydd. Uppgifterna är att styra och samordna olika kommunala verksamheter. Kommunstyrelsen består av 15 ledmöter och 15 ersättare.

 
Jag har valt att inte skriva någon specfik information om de andra nämnderna utan de arbetar inom det område som titeln säger.

Det som jag har tagit upp nu är grunden för hur kommunen arbetar. Nu är det bara att arbeta sig neråt.

Det finns funderingar och tankar kring kommunens säkerhetsarbete och hur räddningstjänsten i kommunen är organiserad. Det finns ingen räddningstjänstnämnd utan hur kommunen löser och organiserar upp säkerhetsarbetet i kommunen tänkte jag läsa in mig på och förmedla i nästa inlägg.

Nu är man igång i alla fall och jag kommer att uppdatera så ofta jag kan med mer relevant information angående organisationen i Västerviks kommun, men vi börjar såhär.

Simma lugnt